Lundasunk del 3: På jakt efter dagens sunk


Bytaregången 1995

Bytaregången, belägen mellan Clemenstorget och Knut den stores torg, var tänkt som en oas av grönska, ett gångstråk med lekplats, skön natur och ett själfullt lugn. Gunvor Persson och Robert Montan, som under ungefär ett halvt sekel var parkchef i staden, planerade den här fina miljön som tillkom 1981. Från Clemenstorget leds man in genom en charmig öppning av trä där man genast möts av Margot Hedemans konstverk ”Solspegel” som ligger i anslutning till en damm.


Ingången från Clemenstorget


Dammen med konstverket

Så långt är allt väl. Problemet var bara att synen av tunga missbrukare och gapiga alkoholister så småningom tvingade kommunen att blockera vägarna in i oasen. Utrymmet med dammen finns kvar och är alltjämt tillgängligt (utan att någon direkt känner glädje över saken), men längre än så kommer man inte.


Staketet som blockerar vidare framfart

Gissningsvis tillkom Bytaregången för att lugna ner det lundensiska folket som klagat över 70-talets stora förändringar i området. Den nära anslutningen till Systembolaget och faktumet att folk faktiskt inte har något behov av att gå den vägen, med tanke på Clemenstorgets stendödhet, kunde närmast tolkas som en uppmaning för ljusskygga människor att samlas där.


Riktar man kameran över staketet finner man att det numera är ganska igenvuxet… men funktionen som grön oas tycks uppfyllas med råge.

Egentligen hade väl också kunnat få hållas där och de facto göra skäl för platsens namn genom att byta kanyler och dylikt, om det nu inte vore för att det bor människor i kvarteret. I slutet av 2006 stängdes vägarna in, från Knut den stores torg med ett järngaller och från Clemenstorget alltså med ett träplank. Tanken var att HSB skulle bygga i det nu ganska oanvända utrymmet men än så länge har mycket lite hänt och känner vi Lund rätt kan den temporära lösningen bli i det närmaste permanent.


Huset där det finns en trappa av trä. Wow..?

Något mer charmigt är det här lättillgängliga trapphuset vid Stora Södergatan. I byggnaden ryms även mysiga Fyndkällaren där man kan fynda.. i källaren. Innergården är förvisso ganska ful och knappast särskilt grönskande men det slitna trapphuset är vackert på sitt sätt, med sin dominans av trä i en annars betongfylld värld. Dessutom ryms det en hel del mindre aktiviteter här inne, däribland någon form av yogaundervisning.


Fiiina trappor. Och räcken.


Men nu över till något mer mainstream; en grusparkering.

Ett ställe där missbrukarna definitivt hade samlats ifall det fanns en spritbutik i närheten är den här lite ruggslitna parkeringen längs med järnvägsspåret, inte långt från Bantorget (närmare bestämt på Västergatan). Här finns det klotter, grus och slitna fasader. Antagligen hade man väl planerat att göra någonting vettigt här någon gång men dels är det inte alldeles lätt att bygga så nära intill järnvägen och dels tycks parkeringen rätt välanvänd. Att researcha denna grusparkering är dock inte alldeles lätt…


Notera den mystiska dörren bakom bilen.

Inte så sunkigt kanske men på Nygatan finns det utöver ovanstående grusparkering även en extremt intressant innegård som har den här vackra takterassen där man i romantiskt månljus kan blicka ut över närområdet och dessutom känna svischandet av förbifarande tåg. En medelålders man såg mig gå ut från deras ”gård” och följde efter mig på lite avstånd, medan jag tittade in på andra gårdar. Till slut frågade han mig vad jag höll på med och jag förklarade saken. Han log av lättnad och menade att han bara behövde fråga, för det är misstänkt när folk smyger omkring och kollar. Vad bra då att han valt att bo centralt i en stad alldeles intill en för Lund väldigt unik takterass. Speciellt med tanke på att sådana som jag finns.


Takterass vid Nygatan.

Sist och minst från min sunkpromenad; dörren. Den gröna dörren. Dörren of doom, dörren of death. Det som fortfarande gör att Råbygatan känns som Råbygatan. Den här gröna, ständigt öppna träport som leder oss in till en sliten gård är en härlig symbol för gatan och det är utan tvivel så att den här dörren måste bevaras på museum den dagen kommungubbarna bestämmer sig för att riva ett hus där så att en ny bostadsmäklare kan ta plats i staden utan lediga bostäder.


Dörren som symboliserar hälften av allt jag gillar med den här staden.


Interiör.

Nästa del i artikelserien lär handla om sunkiga hak.

Advertisements

5 kommentarer

Filed under Artiklar, Bilder, Platser, Utveckling

5 responses to “Lundasunk del 3: På jakt efter dagens sunk

  1. Jonas Persson

    Mycket intressant blogg detta! 🙂

    Skriv gärna om Skolgatan, en gata med sin alldeles egna charm och känsla. Känns inte som man är i Lund längre när man går där, mer som i Köpenhamn eller i en svensk 80-talsfilm. Har googlat men kammat noll. Kanske kan ni gräva fram mer info?

    Apropå sunkiga hak minns jag att det fanns ett, iaf till det yttre, supersunkigt ”disco” precis bredvid nuvarande studentboendet Magasinet. Jag var aldrig där själv men minns att det hängde en skylt med texten ”disco”, eller liknande, utanpå en samling fallfärdiga skjul. Jag minns även att min reaktion var ”Va, därinne?!” första gången jag fick syn på det. Jag tror att detta disco försvann vid nittiotalets början.

    Jonas

  2. Jonas Persson

    Det är den biten av Skolgatan som finns mellan Råbygatan och Östra Vallgatan jag syftar på.

    • lerkot

      Det är en fin gata ja, har vistats där en del – hjälpte Martin Dahlins morsa att flytta dit och känner en snubbe som bor där med sin flickvän. Good stuff, och fin gata.

  3. Martin W

    När jag började min karriär som pappersvändare på färsofrostasparbank som huserar i lokalerna bredvid bytaregången satt jag i möte med någon slags mellanchef. Helt plötsligt ställde sig en lufsig man och pissade mitt på fönstret i konferensrummet. Chefen svor och mumlade något om att ”stänga av genomfarten”, några år efteråt blev det genomfört.

  4. Misantropi

    Bra inlägg, skapade tillsammans med dina minnen från Vårfruskolan intresse för bloggen :] Är lite sent ute, men är takterrassen på Nygatan fortfarande nåbar och offentlig?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s