Lundaarkitekter: Hans Westman

Ingen arkitekt har satt lika stor prägel på hur Lund ser ut i dag som Hans Westman (1905-1991). 120 byggnader i staden vittnar om en flitig gubbe som kombinerade funkisstilen med en känsla för stadens historia. Tingshuset, polishuset, utbyggnaden av AF-borgen där Tegnérs håller till, studentområdena Parentesen, Delphi och Ulrikedal och inte minst det gamla, rivna Högevallsbadhuset som prisades för sin stil men ersattes då det började rosta med tidens gång. Westman erkände senare att han var ovan vid det skånska klimatet, rospigg som han var, och att han kanske hade använt annat materiel annars.


Michael Hansens kollegium från 50-talet

Han var en arkitekt som likt många andra gärna framhävde tankarna från sin egen tidsera. Att bygga gammalt såg han som skamligt. ”Så fattig är väl inte vår kultur att vi ska behöva låna andra perioders stilar”, sa han när Åhléns-huset skulle byggas. Och visst hade han rätt. Inte bara för att modern arkitektur har ett egenvärde, utan också för att det sällan slår väl ut att försöka efterlikna något äldre. Bygger du ett fult gammalt hus bland vackra gamla hus kommer det att synas mer – och det på ett dåligt sätt – än om du bygger ett vackert modernt hus bland andra vackra hus.


Kalmar Nation med inspiration från Kalmar slott.

Men han var också mån om historien. Tingshuset byggdes med sin historiska kyrkliga prägel i åtanke. Folkets hus placerade han uppe på en byggnad från 1400-talet. Han byggde Linnéstaden med romantisk prägel trots att 40-talet var allergiskt mot den formen av tillbakablickar. Istället för att fundera på saker som höjd och bredd var han mer intresserad av att folk skulle känna av idén. Han betonade ofta att han tyckte att psykologi borde vara ett ämne i arkitektsutbildningar. Utöver det historiska och det nytänkande var han också mån om det regionella. När han ritade Smålandsgården (som under trettio år tjänade under Smålands Nation) i början på 50-talet lät han mura in vattenslipade stenar från Lagan med motiveringen att ”sån’t får man ju inte göra”.


Westmans uppfinning – fyrklöverhuset.

Som person ville han ofta vara en udda fågel, lätt kontroversiell och inte obesvärlig. Han bar ofta okonventionella kläder, föreslog för byggnadsnämndens ordförande Aron Borelius att Domkyrkan borde rivas – att Borelius själv inte visste om det var ett skämt eller inte säger mest om Westman – och han la till ett klätterrep upp på andra våningen till sin egendesignade, nu byggnadsminnesförklarade, villa i Professorstaden. Han var en tänkande, klok gubbe (arkitekter är per automatik gubbar, oavsett kön eller ålder) som satte människan i fokus. ”Tur att det fortfarande finns folk som tänker med hjärnan och inte med paragrafer”, sa han en gång.


Det här huset på Östra Vallgatan är ett Westmans många lyckade större projekt alldeles utanför stadskärnan.

Min personliga Westman-favorit är huset på Allhelgona kyrkogata 2 som uppfördes 1959 och som klätts i gråvit marmor och lila mosaik. En ren fröjd att titta på när blå timmen infinner sig en sommarkväll. Westman uppfann och patenterade även konceptet med fyrklöverhus, något många av oss i Lund bott eller bor i även om inte Hans varit den enda som byggt enligt den stilen. Idén fick han när han ritade ett studentbostadshus som sedermera fick namnet Fyrklövern. Simpelt, enkelt, estetiskt – Westman.


Så vacker hon är, denna pärla av mosaik som andas samma luft som jag själv

På tiden då han verkade blev han sällan uppskattad och sågs ofta som en byggnadsmässig oroshärd som for fram och förpestade det medeltida Lund. Med åren har hans verk vuxit ikapp lundaborna, han ses som en betydelsefull del av stadens historia och är en viktig anledning till varför besökare från andra orter fortfarande kallar vår stad vacker.


Westmans egen lya

Citat
”Kan man inte se att en person är född vid sekelskiftet utan han därför måste vara klädd i modet från den tiden?” – om att måla om äldre hus.

”Stackars människor i en sådan stad, undra sedan på att de blir narkomaner.” – om att inte våga förändra färger.

”Men varför den friska 30-talsfunktionalismen nu sjunkit ned i ”Post-modernismens” vallgrav beror enligt min mening på att man helt enkelt glömde bort den allra viktigaste funktionen – den mänskliga – hennes nyckfullhet – som skiljde henne från maskinen.”

”Framtiden tillhör dem som planerat för den”.

1 kommentar

Filed under Arkitektur, Artiklar, Bilder, Platser

One response to “Lundaarkitekter: Hans Westman

  1. babette

    wow!äntligen ett initierat och positivt perspektiv kring HW:s originella och ofta visionära arkitektur.Kontroversiell arkitekt som inte alltid fått den uppskattning han klart förtjänar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s