Vaga intryck från Margretedal

margretedal2Ingen som följer den här bloggen lär ha undgått min förkärlek till slitage, byggnader och områden lika smutsiga, ärrade och sketna som en själv, någonting så långt ifrån perfekt att man kan känna igen sig själv i det. Miljöer i klass med min klass snarare än de renrakade, polerade glashus som i dag uppförs med syftet att bedriva glashusverksamhet. När jag går förbi Saluhallen-entrén mot Botulfsplatsen, de stora lokalerna på Ideon eller för den delen Domkyrkorobotfallosen slår det mig att de bara är ett par tjocka mörka glasögonbågar från att vara porträtt av nyliberala finansmän förklädda till byggnader.

Jag var lite för ung i 2000-talets begynnelse för att inse att min barndoms miljöer levde på lånad tid. De sjaskiga industrierna på Margretedal tycktes för mig oantastliga, de vars arbetsplatser där folk de facto gjorde någonting konkret till skillnad från i dagens samhälle där var och varannan har en mycket abstrakt arbetsuppgift. ”Så vad sysslar du med?” kunde man fråga och få svaret ”jag spikar ihop plankor så att de blir till bra grejer” eller ”jag tillverkar knake all day, all night”. I dag? ”Tja, jag sitter på mitt kontor framför en dator och ingenjörar konsultens it-teknikers marknadsdistribution – det kanske inte är mycket för världen men någon måste göra det… tydligen”.

Lunna töser, de fulaste brudarna i stan

Lunna töser, de fulaste brudarna i stan

Tydligen var jag inte ensam om att överrumplas av den utvecklingen och de konsekvenser det fått för vår stadsbild. Åtminstone på nätet finns det väldigt begränsad dokumentation kring till exempel Margretedals industriområde, de flesta av de fotografier som poppar upp porträtterar i stället det som var början på den nya eran; de erbarmligt fula ”Lunna töser” som ritades av numera avlidne schweiziske arkitekten Mario Campi. I honom tog man alltså inspiration utifrån och det resulterade i ett bygge med noll respekt för omgivningen runt omkring. Han ritade ett par stela pinnar och, kanske på grund av åldersrelaterade skakningar, blev de också lite sneda. ”Wow”, tänkte han. ”Det här är the shit”. Han skickade förmodligen in sitt förslag med text i size 72: ”IT IS LEANING! MYES! IT IS THE FUTURE”.

Rester

Rester

Och det hade han väl rätt i. I dag känns det helt omöjligt att komma ihåg vad som fanns på platsen innan. Campi beskrev de nya husen som ”dansande pyramidstubbar” och dessa är onekligen väldigt svåra att bortse från och dominerar nu hela områdets karaktär. Till och med de tidigare nedgångna lokstallarna har gått och blivit hotell av lyxmått.

Mina minnen från barndomen är rätt begränsade. Jag minns några tidiga morgnar med välsmakande knake från Holmgrens fabrik där luckan öppnade klockan fem på morgonen. Hur den gamla fabriken såg ut minns jag knappt, även om den kan skönjas lite grand i filmklippet nedan, men den var ritad av Klas Anshelm och från början uppförd som gräddbullsfabrik på den tiden man ansåg att sådant kunde tillverkas utan arbetskraft från taiwanesiska barn.

007I dag finns det fortfarande en del rester i området. En del byggnader står än så länge kvar och framför allt finns det en riktig liten godbit i form av Margretedalskiosken, en försummad liten kiosk med fantastiskt ”schletet-och-schnajdigt”-värde. Mitt emot är man just nu i full gång med att riva den byggnad där Systembolaget tidigare låg och det går väl att gissa sig till att Margretedalskiosken inväntar ett liknande öde, men tills dess kan den diggas och användas men enligt en vemodsosande skylt inte rökas i.

4 kommentarer

Filed under Arkitektur, Artiklar, Platser

4 responses to “Vaga intryck från Margretedal

  1. Andreas

    Bra text! Det är verkligen inte många sådana här områden kvar, men det är väl iofs bättre att de används mer platseffektivt än bara ligger där och ruttnar… Gillar inte helt hur ombyggnaden av lokstallarna blev. Känns helt för lyxrenoverat.

  2. Jonatan

    Tjena, e du på bananfesten?
    Var isf

  3. Axel Persson

    Apropos allt och intet, nu har kommunen äntligen lagt upp alla gällande stadsplaner på sin hemsida:
    http://www.lund.se/Tillbehor/Karta-over-Lund/

    Hittas under ”Bo och bygga” –> ”Planer”, sedan är det bara att trycka på stadsplanerna som finns i stan.

    Här är exempelvis stadsplanen för Margeretedals kvarvarande ”industriområde” vid Mejeriet från 1971: http://kartor.lund.se/Planer/index.htm?p=1281K-394-B1087

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s