Vad händer med Gert Marcus skulptur?

Gert Marcus vid invigningen

Gert Marcus vid invigningen

I mars 1981 for konstnären Gert Marcus till Carrara i Italien för att hämta ett marmorblock från samma stenbrott som gamle Michelangelo hämtat sina. Där slutar jämförelserna.

Den stockholmssprungne konstnären ritade på sitt konstverk under ett års tid. Efter att verket fraktats med lastbil hela vägen från Italien ryckte han lätt på axlarna. ”Michelangelo sa att en skulptur ska hålla för att rulla ner för ett berg”, sa Gert Marcus vid invigningen i april 1982. Syftet med verket, som gavs namnet Kropp och linje, var att ”beskriva utvecklingen av linjen, som hela tiden skriftar från olika håll i sin visuella betydelse”. Andra skulle nöja sig med att kalla det för en vanskapt sten.

Till en början var tanken att verket skulle placeras vid badets entré, men konkurrensen med den bitvis vita fasaden gjorde att man i stället valde att uppföra verket på dess baksida. Initiativet var konstnärens, kommunen – som hostat upp pengarna – tyckte däremot att verket skulle exponeras mer. Så blev det som bekant inte.

Fast i sig var det också en kompromiss. Från början ville Gert göra ett mosaikverk, men det skulle kosta 200 000 och kommunen sa nej och ville ha ett förslag för halva priset. Budgetkonst.

Gert Marcus levde ett framgångsrikt konstnärsliv mer eller mindre fram till sin död 2008. Gubben blev gammal, nästa år skulle han fyllt 100 bast.

029Men ”kropp och linje” kanske inte når en så pass aktningsvärd ålder. Skulpturen är, trots välkänd konstnär, inte särskilt omdiskuterad eller uppmärksammad, och själva formen med en ganska tunn grund som bär upp flera ton marmor är så klart ett verk i behov av kontinuerligt underhåll. Redan för några år sedan kunde man skönja sprickor där belastningen torde vara som hårdast, och nu har alltså hela skiten spruckit till den grad att den måste stöttas upp och spärras av.

Naturligtvis inte hållbart i längden, men vad gör man?

Vad det skulle kosta att rusta upp statyn är svårt för mig att svara på. Kultur- och fritidsnämnden har budgeterat 160 000 kronor till ”underhåll av konst” för 2013 och med tanke på att det inte går att bygga ett dysfunktionellt jättebadkar för under 300 miljoner nuförtiden kan man tänka sig att Gert Marcus trasiga carraramarmor med råge slukar upp konstunderhållspengarna. Hade någon pröjsat mig för journalistisk service hade jag ringt och kollat, nu får ni istället betrakta det som spekulativt.

Nu är inte jag den som gnäller om att vara sparsam vad gäller offentliga medel när det kommer till konst, kultur eller välfärd – hade Arne Paulsson betalat skatt hade vi kunnat ha en hel Gert Marcus-park – men… Skit i skulpturen. Den är inte fin, smart eller rolig, den har inget historiskt värde och ingen lämnar någonsin sitt hus för att gå och titta på den.

I stället finns det ett par grejer man kan göra som både torde vara billigare och mer spännande:

1. Låt någon ung, talangfull konstnär bygga vidare på det. Kanske anordna en tävling med förslag om ny funktion och nytt utseende.

2. Asa iväg marmorn i utbyte mot någonting, kanske lokalt dessutom. Konka bort konstverket 200 meter bort till Martin Bryder och säg ”ta den här skiten så får du sätta upp nåt annat istället”.

3. Sälj resterna och lägg pengarna på konstinköp eller underhåll.

4. Knäck sönder skiten i fler bitar, döp om den till ”krossade visioner om kroppar och linjer” och skriv om historieböckerna till att det alltid varit dess ursprungliga format

Men mer troligt är att man antingen rustar upp verket eller också, i all tystnad, forslar bort det till något lager på Gastelyckan där det sedan får stå och vittra år ut och år in…

1 kommentar

Filed under Konst

One response to “Vad händer med Gert Marcus skulptur?

  1. Svar till den okände som skrev Vad händer med Gert Marcus skulptur?

    Vad man tycker om vissa konstverk är helt subjektivt. Det som en tycker om kan irritera en annan. Vi är olika och tycker olika, så är det. Det finns personer som tycker om Gert Marcus skulptur ”Kropp och linje” och andra som kanske inte har en känsla för dess enkla forms komplexitet. Skulpturen köptes 1982 av Lunds kommun och de som valde den tyckte att den hade sitt värde.

    Den offentliga konsten i Lund visar en mångfald som är berikande, och det är viktigt att det som en gång köptes med medborgarnas pengar bevaras som deras egendom och som en del av deras historia.
    Rättelse för kännedom
    Till dig som inte undertecknat det du skrev och till den som vill veta sanningen kring Gert
    Marcus skulptur

    Den okände skrev: ”Konstnären ritade på sitt konstverk under ett års tid”
    Undertecknarens svar:
    Ho, ho! Var har du hittat detta? Ett år för att rita en skulptur ?!
    Skulpturen gjordes i mindre skala redan 1979. Formen var alltså klar när konstnären fick beställningen. Sedan var det bara att förstora den, det som gjordes under 1981-82
    (se boken: Gert Marcus Distansens förvandling. Carlsson Bokförlag 2013)

    Den okände skrev: ”Redan för några år sedan kunde man skönja sprickor”
    Undertecknarens svar:
    Sprickan kunde skönjas först i maj 2011, dvs när skulpturen kom på den aktuella platsen. När skulpturen var på sin tidigare plats var den utan sprickor vid basen och linjen i mitten var utan skador. Stenen var frisk. De första skadorna orsakades av själva transportören som anlitats av kommunen. Och nu, av okänd anledning, när skulpturen skulle lyftas för att repareras, sprack den ännu mer från sin bas. En utredning om orsaken ska göras.

    Flera fel har begåtts:
    – Skulpturen hade inte skyddats innan den skulle lyftas
    – Transportfirman använde kättingar (!) som gjorde skadorna på mittlinjen
    – Dessutom finns det inga ritningar eller beskrivningar av skulpturens fastsättning bevarade på Landsarkivet, det som är anmärkningsvärt.

    Du som skriver borde ta reda på lite mer om sten innan du skriver ”själva formen med en ganska tunn grund som bär flera ton marmor är ett verk i behov av kontinuerligt underhåll”. Sprickan har absolut inte med formen och vikten att göra och vikten kräver inte något särskilt underhåll. Sprickan beror på att man inte undersökt om hur skulpturen var fastsatt innan man lyfte den och hackorna vid mittlinjen att man inte skyddat den vid lyftningen.

    Undertecknare
    Françoise Ribeyrolles-Marcus, skulptör och Gert Marcus änka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s