Lunds universitet bakom fasaden 1/5: Djurförsöken utan insyn

AstraZeneca bedrev tidigare djurförsök i Lund men pröjsar nu Huntingdon Life Sciences för jubbet

AstraZeneca bedrev tidigare djurförsök i Lund men pröjsar nu Huntingdon Life Sciences för jubbet

Sure, jag är inte helylle vad gäller djurförsök: ta råttorna fan – efter två år har de ändå utvecklat tumörer allihop och lever sitt åtminstone tillsynes själlösa liv med att äta sopor, knulla och föda barn, lite som oss människor.

Men Lunds universitet bedriver nu forskning på katter. Det är mer anmärkningsvärt.

Djurförsök har alltid förekommit i forskningsvärlden och inte minst i Lund. 1979 köpte olika institutioner vid universitetet in 564 katter, 97 ”klövbärande” djur, 60 apor och 34 hundar till sina djurförsök. Och det var ändå en minskning från tidigare år. Det året infördes också en ny djurskyddslag som visserligen fortfarande tillät djurförsök men som hårdreglerade branschen och eliminerade risken för att ens bortsprunga hund eller katt skulle plockas upp och bli någonslags husdjurscyborg.

Lagändringen gjorde att Försöksdjursinstitutionen vågade och ville bli mer transparenta, tydliga och reglerade kring sin djurhållning och sina forskningsmetoder.

Under 80-talet inträffade dock två saker. Dels ett ökat djur- och miljöintresse, dels ett ökat intresse för komplex propagandabyråkrati. Det stod klart att Försöksdjursinstitutionen hade drivit en agenda med hårdare och hårdare reglering som gjorde det både dyrare och svårare att använda försöksdjur. Därtill hade enheten ett namn som inte klingade särskilt bra ur ett PR-perspektiv.

Institutionen avskaffades och ansvaret överlades på de djurhållande institutionerna och all insyn försvann.
– Vi har arbetat för förbättrat djurskydd och för större öppenhet i verksamheten. Det har inte passat vissa institutioner. Därför vill man bli av med oss, sa intendenten Svein Andersen i samband med omorganisationen. Vi har tydligen varit för nitiska när vi krävt att lagar och förordningar ska följas, fortsatte han.

Svein Andersen avsattes och det blev uppmärksammat – året innan, 1987, hade han blivit rikskändis när han besköts på motorvägen utanför Lund och var i allmänhet mycket impopulär bland de institutioner som ville ha mer frihet i sina djurförsök.

WEB_INRIKESDebatten tystnade men väcktes igen under tidigt 90-tal då samhället på gräsrotsnivå genomgick en – skulle det visa sig – temporär fas med humanistiska och socialistiska ideal. Efter att det framgått hur universitetet experimenterade med dödskalleapor väcktes en stor kampanj för att stoppa försöken.

1994 jobbade två forskare med försök på apor. Den ene hade fått tillstånd fram till 1995 att utföra förgiftningsförsök med kemikalier på 200 dödskalleapor, den andre skulle få virussmitta 100 apor fram till 1997 – varav hälften dräktiga honor. Detta efter att ha skickat in en ansökan i mars månad, en månad efter att ”ledningsgruppen för försöksdjursfrågor” hade beslutat om att avveckla apkolonin snarast möjligt.

Två månader efter beslutet om att avveckla apkolonin och en månad efter godkännandet av ansökan slås Enheten för hygien ihop med institutionen för immunbiologi och avvecklingen rinner ut i sanden; visst, de avvecklas från hygienenheten och det basuneras högtidligt ut som en förändring, men de 120 dödskalleaporna har bara flyttats till immunbiologiinstitutionen.

Den heta sommaren 1994 skriver samtidigt Sydsvenskan att en ny professor, vars namn man inte anger, fått jobb i Lund och tilldelats lokaler att arbeta i. Han är inom den akademiska världen ökänd för sina experiment, inte minst ett MS-försök i vilket djuren ligger och dör i burarna utan att lidandet avbryts. I mitten av 90-talet ökar också ansökningarna från stora läkemedelsförsök lavinartat, där inte minst Astras hundar väckte uppmärksamhet.

Protester mot Astra i Lund, mitten av 2000-talet

Protester mot Astra i Lund, mitten av 2000-talet

Tidigare i veckan noterade jag att folk uppenbarligen inte har någon som helst koll på hur det ser ut i dag. Djurrättsalliansen röt till och förklarade ett av experimenten på katter:
”Försöken som utförs är hjärnexperiment och då främst för att studera lillhjärnan.
Katterna sövs och därefter öppnas den bakre delen av kraniet på ena sidan så att hjärnstammen exponeras och den bakre delen av storhjärnan tas bort. Hjärnstammen skärs av och därefter upphör tillförseln av narkosmedel och lillhjärnan friläggs.
Under de kommande 15 timmarna aktiveras hudreceptorer, elektronisk stimulering av nervtrådar och aktiviteterna i lillhjärnas registreras innan katten dödas.”

Djurförsöken i sig är som sagt inte anmärkningsvärda för den som förstår hur det fungerar och visst är det tragiskt; samtliga forskningsdjur dödas under eller efter försöken. Vad som är mer intressant är att Djurrättsalliansen begärde ut offentliga handlingar från universitetet, men möttes av fördröjning och därefter handlingar där mycket var mörkat.

Universitets svar? Jadda, jadda, mediciner, jadda, jadda, nyttoaspekten.

Och det är ju ett fint svar från ett universitet som först i våras, enligt ny EU-lagstiftning, slutat testa ”kosmetiska” kemikalier på djur. Medan många lockas av tanken på experiment på djur för att förbättra vården så har universitetets ständiga hemlighetsmakeri sin grund i samvaron med storföretagarna och näringslivet, och de utan tvekan förekommande djurförsök som baseras på ekonomisk profit.

Lämna en kommentar

Filed under Artiklar, Universitetet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s