Byggnaderna i Observatorieparken

Stadsparken fyller hundra år nästa år och då är en av tankarna att man ska försöka integrera den stora folkfulla parken med den lite mindre och betydligt folkfattigare observatorieparken. Vilka byggnader kan då gemene lundabo förvänta sig att få se mer av fortsättningsvis?

Observatoriebyggnaden

Helgo Zettervalls fina gamla byggnad från 1865-67 är en ståtlig rackare. Fick sin plats tack vare den då fria sikten åt öster, väster och söder. Vad man sysslade med här inne är ganska uppenbart, likaså att det är lika byggnadsminnesförklarat som Domkyrkan eller Eiffeltornet.

Räknehuset

Byggdes 1912 efter att en go gubbe vid namn Henrik Sjöström ritat byggnaden med målsättning att uppföra någonting medeltidsliknande. Här fanns kartotek, bibliotek och en del arbetsrum och verksamheten i lokalen var precis som namnet antyder; man gjorde statistiska beräkningar. Innan man började använda datorer fanns här också en halv miljon kort som behövdes för att kunna räkna ut saker innan Bill Gates och gänget gjorde det lättare för världens alla astronomer. Byggnaden får inte petas på, varken från utsidan eller insidan. Byggnadsminne, you know.

Vaktmästarbostaden

Observatorieparkens första byggnad var vaktmästarbostaden som byggdes 1865. Överraskande nog bodde vaktmästaren här under observatoriets tidiga år, men senare blev det istället omgjort till arbetsrum. Att vaktmästaren bodde här är en indikation på hur avlägset området var på den här tiden. Byggnadsminne.

Norra instrumenthuset

En liten cylindrisk träbyggnad som främst användes som festlokal för adeln. Nä, så var det minsann inte. Funktionen var ganska enkel; här förvarade man tyngre instrument och då givetvis inte musikinstrument. Nuförtiden finns det ingen nyckel hit men det jobbar man flitigt på. Taket är av plåt och har en lucka som förmodligen gick att öppna en gång i tiden. Byggnadsminne? Jepp.

Seismografhuset

Byggt 1914 efter ritning från Helgo Zettervall-eleven Henrik Sjötrom. Ser ut som en vanlig jordkällare men skenet bedrar. Det är snarare en byggnad som någon täckt med jord och gräs. Seismografen (ett instrument som registrerar rörelser i jordskorpan) fanns här men var rätt onödig då det var för stort avstånd till berggrunden och de tjocka lerlagren. Två våningar och även något så snitsigt somen torkanläggning. Byggnadsminne.

Astrografhuset

När jag såg det här huset för första gången i min ungdom tänkte jag; fasen vad fint utedass. Sen tittade jag ner i marken och noterade att det stod på en väldigt kort rälssträcka. Emellanåt har jag gått tillbaka för att titta på detta utedass på räls och ofta undrat vilken funktion det fyllt. Nu vet jag.

Här hade man en så kallad astrograf som tycks vara ungefär som en stjärnkikare modell större. Huset står på hjul och kan flyttas längs med rälsen, eller kunde åtminstone det så sent som 2001. Nyttan av att flytta det ett par meter åt sidan vet jag ingenting om, men det fanns säkert någon mening med det.

Byggnaden är fint på utsidan men innertaket har rasat in och det växer lite svamp där det helst inte ska växa svamp. Byggnadsminne och måste därmed rustas upp.

Magasinet

En gammal förrådsbyggnad. Södra delen byggdes 1952 och den norra under 60-talet. Mellan 1966 och 1985 använde man den södra delen för att göra en del vibrations- och temperaturtester på material som skulle ingå i raketer. Sedan hade man en del trädgårdsredskap och dessutom en lastbil i byggnaden. Byggnadsminnet säger att man inte får pilla för mycket på byggnaden och att den södra delen är viktigast att behålla.

Forskarbaracken

Byggdes för att innehålla arbetsrum och ritades 1949. Förlängdes 1973 för att ge rum åt en datoranläggning. Tanken var att byggnaden skulle vara provisorisk men den användes fram tills 2002 då observatorieverksamheten som bekant flyttade till stadens gamla vattentorn. Datorn kallades för Astol och var av modellen Hewlet-Packard 2116 men det mesta av den är nedplockad. I dag använs byggnaden som kontor och fick 2004 en tillgänglighetsramp. Byggnadsminne men det är främst det norra och äldsta delen man inte får jävlas med.

Den andra baracken

En ditflyttad kontorsmodul som tillkom 1986 då en arbetsmiljörond dömde ut vaktmästaren arbetsrum i gamla observatoriebyggnaden. Länsstyrelsen sa en gång att det vore fint om man frågade dem innan man tog bort den. Fastighetsägaren har emellertid sagt att den är ful och dålig och har sökt tillstånd för att bli av med den.

Grinden och uret

Byggdes 1913 och uret kallades länge för stadens rättaste klocka. Slogs sönder 1974 men reparerades snart. Nu går klockan inte särskilt rätt längre, förutom vid två tidpunkter på dygnet – med andra ord står uret stilla. C V L Charlier ligger bakom klockan som var ganska high-tec i det avseendet att den även visade sekunder. Det hände rätt ofta att folk gick dit för att ställa rätt sin klocka. Det finns ett intresse från bland annat stadsantikvarie Henrik Borg att få igång uret igen.

Annonser

3 kommentarer

Filed under Platser, Smultronställen

3 responses to “Byggnaderna i Observatorieparken

  1. Pingback: Lunds gamla observatorium | utflyktsverige.se

  2. Tack för upplysningarna om uret. Äntligen fattar jag varför siffrorna på urtavlan ser ut som gnuggisar från 1970-talet. De ÄR gnuggisar från 1970-talet, troligen inköpta på Pennservice. Charlier torde vara samma snubbe som ”gillade” (=godkände) beräkningarna av ”medeltidsuret” i domkyrkan enligt boken som utkom lagom till invigningen av detta år 1923.

  3. Pingback: Lunds gamla observatorium | Utflyktsverige

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s