Ericsson hade inget bra år 1995. Försäljningen av de egna mobilerna gick trögt. I hopp om att ta ett kliv framåt försökte man plocka fram idéer som kunde stärka företaget på marknaden. Sven Mattisson och Jaap Haartsen fick i uppdrag att skapa billig, utrymmessnål teknik som drog lite batteri – en förutsättning för att bli en framgångsrik mobiltillverkare.
Sagt och gjort. Sven och Jaap skapade Multi-Communicator Link, något så banbrytande och modernt som trådlös teknik inpackat i ett chip, med inbyggd radiolänk, som kostade mindre än fem dollar att tillverka. Något som födde intresse från amerikanska investerare, vilket i sin tur ledde till ett svensk-amerikanskt namn för konceptet: Bluetooth. Lite jänkigt, lite viking, som i Harald Blåtand. Modernt men inte alltför avslöjande utan ett namn som väcker nyfikhenhet och intresse. Alternativet som diskuterades var ”Flirt”, ett namn som symboliserade om att det handlade om närkontakt men utan att röra.
De båda uppfinnarna lyckades och Bluetooth är i dag ett välkänt koncept. 2005 vann duon Kungliga fysiografiska sällskapets Westrupska priset på en miljon kronor – fast man kan väl gissa att gubbarna hade det väl ställt redan innan dess.
Mitt Lund 